Blogg # 27

Ja, vad ska jag säga… pinsamt, men jag lyckades missa att lägga ut bloggen igår. 🤦‍♂️ Ibland känns det som huvudet snurrar åt alla håll just nu. Men ni som känner mig vet – bättre sent än aldrig. Och jisses vad mycket som hunnit hända sen sist.

Vi börjar med något som vi verkligen sett fram emot länge: schnitzeln på den omtalade golfklubben i Mark. Jag har hört så mycket om den, nästan byggt upp en bild i huvudet av den perfekta schnitzeln. Och så… tja, den var tyvärr inte alls något att skriva hem om. Lite tråkigt faktiskt. Vi blev mätta, ja, och miljön var vacker – att sitta ute på verandan med naturen framför sig var värt mycket i sig – men själva maten? Nej, den hamnar inte på VÅRA Husbilsresors karta över de bästa schnitzlarna.

Efter den lilla matbesvikelsen rullade vi vidare till vår tryckare i Skene. Han som fixar våra kläder och allt runt omkring. Vi ville prata med honom om ett nytt tryckprojekt… men mer om det får ni veta längre fram 😉 Lite cliffhanger måste jag ju lämna, annars är det väl inget kul.

Sen var det dags för något betydligt viktigare: BlackExplorer. Vi var tvungna att lämna in honom på verkstad. Varför? Jo, bromsarna fram var helt slut. Skivorna såg ut som gamla CD-skivor från 80-talet, och det kändes inte helt tryggt att köra med. Så vi fick byta både skivor och bromsbelägg. Det kändes nästan som att lämna in ett barn på vårdcentralen – man blir lite nervös, väntar spänt och hoppas på goda besked. Men det gick fint, och nu känns det skönt att veta att Blackie är i toppskick inför Elmia.

Och eftersom Elmia närmar sig på riktigt var det dags för det som alltid leder till både skratt och små diskussioner: att packa om. Vi började med att tömma hela garaget på allt, gå igenom låda för låda. Jeanette var så nyfiken på vad jag egentligen hade där bak, och ja… hon hade rätt i mycket. Det fanns en hel del “bra att ha”-saker som aldrig kommit till användning. Och varför ska man släpa på dem i flera hundra mil? Jag fick ge mig på vissa punkter, även om jag försökte försvara en och annan mojäng som ”någon gång kan vara bra att ha”.

Mitt i allt detta passade jag dessutom på att prova mina lederhosen och oktoberfest-skjortan inför Elmia. Man vill ju inte stå där på mässan och inse att allt har krympt i garderoben… hahaha! Lyckligtvis gick de på, även om jag kanske borde hålla mig lite lugn med schnitzlarna framöver. Men kul var det att se att outfiten fortfarande funkar – nu är jag riktigt laddad för oktoberfesten! 🍻

Men vi kom i mål till slut. Möblerna byttes ut – den här gången tar vi med våra goa butterfly-stolar istället för standardstolarna. De är så mysiga att sitta i när kvällarna blir lite kyliga. Till och med soffan ska med. Och såklart roll-ups till podden. Vi hämtar en extra på vägen till Jönköping – bara en liten omväg, men på rätt sida om stan.

Jag drömmer också om att hinna tvätta Blackie innan avfärd. Få plåtisen riktigt skinande. Men med väderprognosen som visar regn till och från känns det lite som ett Sisyfosprojekt. Lägg timmar på tvätt – och sen bli smutsig igen efter tre mil. Nåja, vi får se.

En annan liten detalj jag ser fram emot är att lägga in heltäckningsmattan i bilen. På morgonen när man kliver upp, sätter på kaffet och känner något mjukt under fötterna istället för ett kallt golv – det är en lyx jag unnar mig. Små saker gör stor skillnad.

Mitt i allt detta har vi njutit hemma i stugan också. Tända en brasa på morgonen, höra lågorna spraka, se dimman utanför fönstret. Vi pratar ofta om hur tacksamma vi är över att ha en fast punkt. Vi älskar husbilslivet, men vi skulle inte vilja leva i en plåtis 365 dagar om året. Jag tror man skulle tröttna till slut. Vi har sett många som provat det, men som efter några år köpt hus eller lägenhet igen. För oss funkar det bäst att köra längre resor i perioder – 3–5 månader åt gången – och sen komma hem, landa några dagar, och sen bli rastlösa igen.

Men nu till veckans riktiga lågvattenmärke – bokstavligt talat. Jag var hos tandläkaren i början av veckan, tog bort lite tandsten och gjorde den årliga kollen. Allt såg okej ut, men en tand behövde ses över. Planen var att fixa det efter Elmia. Låter rimligt, va? Men så satt vi där igår kväll, åt grillat och hade det gött – och plötsligt säger det bara knak. Jag bet av en bit av just den tanden. Självklart. Med min tur var det väl givet.

Det gör inte ont än, men nu går jag runt och väntar på att det ska börja bulta i käken. Idag får jag sticka förbi apoteket och köpa en provisorisk pasta att lägga i hålet. Sen sitter jag redo vid telefonen på måndag morgon för att tigga till mig en akuttid. Hoppas de kan laga det snabbt, annars får jag väl köra Elmia med en halv tand och ett stort leende ändå. 😂

Så ser veckan ut här. Bromsar, schnitzel, packningskaos och tandtjorv – men också många skratt, värme och nedräkning till en av årets höjdpunkter. Vi är så taggade på Elmia, och nästa gång jag skriver kanske det blir från själva mässan. Det ska bli magiskt att träffa er alla, köra livepodden och bara vara mitt i allt det roliga.

Tills dess – tack för att du hänger med oss, i både vardag och äventyr.

/Robban & BlackExplorer 🚐✨