Blogg # 8

Hej på er!

Då var det dags för ännu ett inlägg från vårt mobila liv med Black Explorer. Den här helgen hade vi styrt kosan mot Gräne Gruva, där vi hade bestämt träff med gamla vänner. Alla såg fram emot att samlas runt elden och njuta av vårsolen och friheten tillsammans.

Vi rullade in redan på fredagen, vi kom lite före de andra men det dröjde inte så länge innan de andra rullade in, fyllda av förväntan och glädje. Det var en sån där dag när solen riktigt värmde och hela området badade i ett skönt, mjukt ljus.
Vi slog oss ner utanför bilarna och tjötade gott, sådär som man gör när man inte setts på ett tag men ändå tar vid som om ingen tid gått alls.
Skratten ekade mellan gruvans klippor och timmarna bara flög förbi.Jag märkte inte själv hur stark solen var, men Jeanette såg det snabbt – min panna och näsa började skifta lätt i rött.
"Robban, hämta solfaktorn nu innan du blir helt stekt!" sa hon, och skrattade.
Tur att hon har koll, annars hade jag nog sett ut som en kokt kräfta innan kvällen.När mörkret började smyga sig på tände vi upp vår Petromax Atago. Den fick verkligen jobba – vi eldade rejält och satt länge vid glöden, medan snacket fortsatte i samma härliga tempo.
Det är något speciellt med att sitta ute vid en eld, höra veden spraka och känna värmen mot ansiktet samtidigt som kvällsluften blir svalare.
En efter en började vi krypa in i våra fordon när tröttheten kom smygande, fulla av sol, frisk luft och glada samtal.Lördagen vaknade vi till ännu en strålande dag.
Under dagen skulle ännu fler ansluta – minst fem husbilar till var på väg. Det är alltid lika kul att se nya ekipage rulla in, och varje nytt ekipage bidrog till den där härliga feststämningen som bara kan uppstå på platser som Gräne Gruva.Bland de nya som rullade in fanns Erik och Gunilla, som nog hade tänkt sig en lugn och avkopplande helg för sig själva. Men de kastades rakt in i gemenskapen och verkade trivas från första stund. De berättade glatt om sin vinterresa till Kanarieöarna med husbil – ett riktigt äventyr med både sol, värme och spännande upplevelser. Man blir ju inte direkt mindre sugen på att dra söderut när man hör såna berättelser!Efter lunchtid gav vi oss iväg på en gemensam promenad runt området.
Gräne Gruva är verkligen en plats att upptäcka – så mycket vackert att se.
Vi fick tips om en sjö en bit bort, så vi knatade vidare och möttes av en otroligt fin plats – ett spegelblankt vatten omgivet av skog och klippor. Dit ska vi definitivt ta oss någon gång och stå med Black Explorer. En riktig liten pärla!När eftermiddagen gled över i kväll började det klia i grill- och eldfingrarna igen.
Flera eldstäder tändes upp – och plötsligt blev det en liten tävling:
Vem kunde få till den största och finaste elden? Håkan hade köpt en ny stove och den eldade han med pellerts, Håkan o Annika som kom ifrån sin Danmarks tripp, de hade haft det underbart. Peter o Lotta var ju med,de flesta känner ju igen dem ifrån Levamedhusbil o Fredagstips på YouTube. Peter tog fram sin Toro grill med. Erik hade en liten solo stove och en stor Solo Stove så det eldades överallt.Det sprakade, eldades och byggdes på överallt – minst fyra rejäla eldar tävlade om att lysa starkast.
Och skrattet, ja det hördes nog över hela området.
Det blev en sån där kväll man kommer att minnas länge – enkel, varm och fylld av glädje.
Gamla vänner, nya vänner, och alla med samma härliga inställning: bara njuta av stunden.Mellan lågorna och samtalen blev det också snack om Boråsträffen.
Jimmy, Sani, Ellinor och Mats var där och pratade om vad som kan komma att hända på träffen.
Det känns verkligen som att det kommer bli något alldeles extra i år – vi har ju inte bokat in oss än, kanske hög tid nu!När natten smög sig på började tröttheten göra sig påmind.
Jeanette smög in först, och jag blev sittande en stund till vid glöden, bara njöt av den stilla kvällen.
Det är de där stunderna som liksom etsar sig fast. Inga stora ord behövs. Bara en varm eld, stjärnor ovanför, och känslan av att vara precis där man ska vara.Sen kröp jag också in i Black Explorer och somnade gott bredvid Jeanette, lycklig och lite rökdoftande efter en fantastisk dag.Söndagsmorgonen kom med kylig luft, och dimman låg tät över området.
Men så fort solen tittade fram tinade både naturen och vi upp igen.
Snacket fortsatte över kaffemuggarna, skratt ekade mellan husbilarna och ingen ville egentligen åka hem.

Men vi hade ett äventyr till på agendan – vi skulle vidare mot en husbilsmässa!
Men den historien sparar vi till nästa blogg.

Tack för att ni hängde med oss genom ännu en fantastisk helg. Vi ses snart igen ute på vägarna!

/Robban & Black Explorer 🚐🔥