Blogg # 30

Hösten är verkligen här – och jag måste säga att jag älskar det. Luften är friskare, kaffet smakar bättre, och allt känns lite lugnare. Men du vet hur det är – även när man tänker att nu ska vi ta det lite lugnt... så blir det sällan så. 😂

För vad har vi gjort sen sist? Jo, som vanligt: mycket!
Och nu äntligen kan jag säga – vår ställplats är klar! 🙌

Det har varit så roligt att bygga upp Kronogärdets Ställplats. Allt från att skruva, mäta och måla till att stå där med skruvdragaren i ena handen och kaffekoppen i den andra. Vi har haft så många skratt längs vägen. Ja, det händer att vi inte alltid tycker lika – jag har ju ofta “mina lösningar” och Jeanette har “de rätta”… hahaha! Men på något märkligt sätt blir det alltid bra till slut.

Vi bestämde oss för att måla allt trä svart – det känns liksom oss. Stilrent, lite lyxigt men ändå enkelt. Jag vet att man egentligen inte ska måla direkt på tryckimpregnerat trä, men Jotun har ju faktiskt tagit fram en färg som funkar perfekt till det. Och det gjorde den verkligen! Jag måste säga att jag blev rätt nöjd.

Jag snickrade dessutom ihop en anslagstavla – förstås inte lik någon annan. 😉 Den blev faktiskt riktigt snygg, om jag får säga det själv. Det enda som saknas är ett litet skärmtak, så den får lite skydd mot regnet. Det kommer – när andan faller på.

Men mitt i allt fixande dök en liten detalj upp. Den där backen ner till ställplatsen. Den såg oskyldig ut, men så fort det blev lite dagg eller regn så var den hal som en skridskobana. Jag kände direkt – det här måste fixas! Men tiden sprang iväg, som den alltid gör när man har hundra bollar i luften, och vi hann inte innan helgen.

Och som på beställning började folk höra av sig:
“Kan man komma och testa ställplatsen?”

Vi hade ju inte ens öppnat än! Men vi tänkte – jaja, låt dem komma. Det är ju bara roligt att folk är nyfikna. Så vi sa ja.

Och mycket riktigt – efter helgen kom ett par vänliga meddelanden:
“Du Robban… den där backen kanske du borde fixa?” 😅

Jag kunde inte låta bli att skratta. De hade ju rätt. Jag svarade glatt att det ska fixas, och tackade dem för att de kom förbi. Och de var så snälla, bad nästan om ursäkt för att de inte visste att vi inte öppnat ännu. Det är sådana människor som gör allt slit värt det.

Det är verkligen så mycket värme i Fritsla. Alla som bor här, som kommer fram och frågar hur det går, som peppar och tycker det är kul att något nytt händer i byn. Jag blir lika glad varje gång. ❤️

Och apropå glädje – vi fick ett riktigt fint besök hos Johan och Ulrika, de som driver det där magiska konceptet “Håll Käft & Ät”. Ett så klockrent namn!
De har skapat ett helt unikt ställe hemma i sin trädgård, där maten lagas över öppen eld. Du bokar in dig, vet inte vad du ska få, och du vet inte heller vem du hamnar bredvid. Du bara sitter där, njuter och – ja, håller käft och äter. 😂🔥

De blev så glada att vi fått upp en ställplats i närheten. De har haft många gäster som velat stanna kvar över natten, men inte haft någonstans att stå. Nu finns det – och då kan man dessutom ta sig ett glas vin till maten med gott samvete. Perfekt kombo om du frågar mig!

Men det var inte bara bygg och besök som fyllde dagarna. Vi hade ju även vårt Smak & Lyx-event på gång tillsammans med Bauergården, och det var så kul att planera allt ihop med Sofia och gänget där. Maten, musiken, aktiviteterna – allt klaffade.

Men du känner ju mig – jag får alltid nya idéer. 😄
Jag ville bjuda våra gäster på något nytt, något som vi inte ens testat själva. Och där kom min nya stekhäll in i bilden!

En ny häll måste ju “brännas in” innan man kan laga något på den. Jag hade läst att man kunde göra det i ugnen, så jag tog hela klumpen, oljade in den med matolja och åkte hem till Jeanettes dotter (deras ugn är större än vår). 250 grader i 20 minuter – det var planen.

Och jodå… det rök så in i bänken, men svart blev den! 😅
Och svart ska den ju vara – då vet man att den är klar.

Men sen började det klia i fingrarna. För du vet ju hur det är – när man väl börjat elda lite… då vill man elda mer. Så när vi kom hem sa jag till Jeanette:
“Jag måste nog bränna in den en gång till, bara för säkerhets skull.”

Hon suckade. Jag sprang. 😂

Fram med eldfatet, torr björkved och tändstickor. Och där satt jag, som ett barn på julafton, och tittade in i lågorna. Elden har något magiskt. Det är som terapi. Jeanette stack ut huvudet ur dörren och frågade vad jag höll på med.
“Jag bränner in hällen – på riktigt den här gången!”

När allt var klart var den svart som natten – och redo för premiär.
Och premiären blev bakad brie på stekhäll!

Jag vet, du tänker att det bara rinner ut och blir en gegga. Men nej!
Knepet är att lägga ett lager grovsalt under osten – det fungerar som ett skyddande membran. Jag trodde inte på det först, men jäklar vad det funkade!

Vi toppade den med bresaola, färsk timjan, en skvätt balsamico och serverade med salta chips. Succé! Gästerna älskade det. Enkelt, gott och lite lyxigt – precis som det ska vara.

Och eftersom temat för kvällen var italienskt passade det perfekt. Hela helgen gick i samma anda. Det hade faktiskt en koppling också – John Bauer, som bodde i Bunn, hade ett hus i Italien. Allt hängde ihop, som en liten röd tråd genom helgen. 🇮🇹

Men allt det där får du höra mer om i nästa blogg, för där berättar jag mer om träffen, gästerna och allt som hände. Det kommer även en liten YouTube-film – så håll utkik! 🎥

Just nu händer så mycket med Park & Camp och våra ställplatser, och det känns helt fantastiskt. Ibland får jag nypa mig i armen över hur fort allt gått.

Men mitt i allt kaos och allt skratt finns också en stor tacksamhet. Jag får göra det jag älskar – skapa, bygga, resa, elda, laga mat och möta människor.

Och ibland, när jag sitter här i stugan med kaffet i handen och ser lågorna dansa i kaminen, tänker jag att jag nog skulle vilja skriva ännu mer. Lite djupare. Lite mer om livet. Det där som bubblar inuti men som man sällan pratar om. Kanske kommer det. För ibland är det enklare att skriva än att säga saker högt.

Tack för att du läser, hänger med och delar den här resan med mig.
Det betyder mer än du anar. ❤️

/Robban & BlackExplorer 🚐✨